måndag 4 februari 2013

Otröstlig

Tuva har precis börjat upptäcka allting runt omkring sig vilket innebär att hon anstränger sig för att inte somna, för då kan man ju missa något, vilket leder till att hon blir övertrött och får hemska (för mammans och pappans hjärtan) gråtattacker. För att somna måste hon bli buren i famnen och vaggad eller rullad i vagnen, men minsta stillhet och hon vaknar igen...

Några gånger om dagen är hon alldeles otröstlig och det värker i mig att se henne så här. Hoppas, hoppas att det går över snart.


5 kommentarer:

Sara sa...

Hua ja, den där gråten går verkligen helt in i hjärtat! Dom kommer flera gånger om dan här borta också, men då är det bara MAT som hjälper!

Ses på lördag :-)

Kram

Anneli sa...

Det är jobbigt, men det går över! Det är mycket sällan min 15-årige son får sådana gråtattacker numera : D

Andra intryck sa...

Sara: Här är det sömn oftast som behövs, men hon är svårsövd... Som tur är går det ju över, så det är bara att härda ut...

Anneli: Haha, tack och lov!

Anne Jonsson sa...

Oj oj lilla prinsessan. Jag tror det brukar bli så här när bebisen börjar se nya saker och inte kan tolka allt de ser utan drömmer om alla nya synintryck som de inte förstår. Det brukar komma en sådan här fas till när de börjar sitta och sedan när de börja gå för då ser de omvärlden ur ett helt nytt perspektiv, eftersom de kommer högre upp än förut när de bara låg ner... det kan bli skrämmande intryck för en lite pyttis....Jag minns själv när barnen började stå och jag satt bredvid dem och såg världen från deras synvinkel... man ser helt andra saker liksom.

Jenny sa...

Lilla Tuvisen är nog i en utvecklingsfas och har mycket intryck att bearbeta. En liten tröst är som sagt att det går över, även om det känns enorm jobbigt när man är mitt uppe i det. Kram!