Lila hibiskus

Vid nio somnade jag igår och vaknade först vid 7 i morse. De tio timmarna gjorde sitt för idag mår jag mycket bättre, även om jag inte är hundra ännu.

Efter jobbet var det dags att träffa bokklubben igen, den här gången för att diskutera Chimamanda Ngozi Adichies bok Lila hibiskus. Det är en relativt tunn och lättläst bok som vi sammanfattade som ganska platt.

Så här skriver adlibris om handlingen:
Kambilis far Eugene Achike är en riktig hjälte. Han tar hand om de sina, han äger en tidning som oförskräckt kritiserar korruptionen och maktmissbruket i samhällets högsta skikt, han får pris av Amnesty International och skänker stora summor till välgörande ändamål. Men i hemmet är han en tyrann. Han misshandlar sina barn och sin fru om de gör det minsta avsteg från det han betraktar som den enda sanna vägen, en hårdhänt och intolerant katolsk tro. Han har till och med stött bort sin egen far, eftersom denne hållit fast vid sina förfäders religion. Kambili och hennes bror Jaja får en aning om ett annat sätt att leva när de under en tid får bo hemma hos sin faster, som i sin kärleksfullhet och rättframhet är sin brors raka motsats. Denna aning om ett friare liv växer till ett uppror hos Kambili och Jaja. Familjens maktordning är plötsligt i gungning och en våldsam brytning blir mer och mer oundviklig.

Kanske hade vi för höga förväntningar då En halv gul sol sägs vara så bra. Nej, tyvärr blev det inget högt betyg idag.