Två dagar har gått sedan Charlotte Kalla gjorde sitt bragdlopp och jag kan inte sluta tänka på det. Vilka tankar for genom hennes huvud under loppet? Jag gissar på en mängd positiva sådana. Tänk att köra för fullt från start till mål, nöta nöta nöta, att inte för en sekund ge efter för trötthet utan istället tro på sig själv och sin förmåga så att det räcker en bra bit över mållinjen och en guldmedalj. Oj så värda de är den! Både damerna och herrarna.
För att bli bäst krävs det nog en portion självförtroende, envishet, vilja, mängder av träning, en del flyt och en hel skopa jävlar-anamma. Precis som i skrivandet.
Så fort det går tungt med skrivandet eller löpningen framöver ska jag tänka på Kalla. Banne mig ska jag skriva ut en bild och sätta på väggen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar