Jag skulle inte säga knäpp...

kanske dum. Eller galen. I kräftor.

Nu ska ni få höra... Hade bestämt träff på Karlaplan kl 19 med en kompis för att springa, så efter jobbet åkte jag hem, slängde i mig en macka och en banan, lagade mat (som jag inte hann äta) och åkte till Karlaplan. Sprang 10.4km (på 01:01:24, aaahhh!!!Yiihhaaa!!), gick tillbaka till Karlaplan och åkte hem. Skulle man kunna tro. Men nej. Jag gick till Karlaplan (alldeles riktigt), men istället för att åka hem som en vettig människa, åkte jag till t-centralen, därifrån till St eriksplan där jag gick till ICA (nej nej, inte ICA st eriksplan, alldeles för nära, det här var ICA som ligger längre bort, förbi alla uteserveringar) för att köpa - ja just det - kräftor. Svenska kräftor. De var nämligen billigast där. Hur logiskt som helst ;)

Så ja, kanske lite dum. Det ska sägas att det är en ganska annorlunda känsla att gå förbi flertalet uteserveringar iklädd träningskläder med en hink kräftor i handen. Då känner man sig ganska - ja, knäpp.

Men åååhhh vad gott!!

ps. Ok, det här är ännu knäppare... men kräftorna ska inte ätas idag (blev alldeles för sent, nu är det dags för middagen jag lagade för hundra år sedan) utan i morgon...