Hon somnade - själv!

Jag har länge (eh, typ sedan Tuva föddes) fått henne att sova antingen genom att vagga, köra i vagnen eller amma. Sista månaden har hon bara somnat i vagnen eller om jag ammat henne i sängen.

Idag var vi ute på promenad och jag tyckte att jag var väldigt svag i armarna eftersom det gick så trögt att köra vagnen. Det var inte armarna det var fel på, utan däcket. Inte en gnutta luft fanns kvar. Den klarade helt enkelt inte min löprunda igår ;)

Så det var bara att vända, missa babysalsarytmiken vi skulle gå på och tillbringa den här jättesoliga dagen hemma istället. Jag var minst sagt glad och bättre blev det inte när hissen vägrade röra på sig så att jag först fick släpa upp Tuva och sedan vagnen.

MEN! Dagen blev bra! För när jag äntligen var i lägenheten och Tuva ville sova orkade jag helt enkelt inte med hennes snuttande så hon fick snällt somna själv. Med mig bredvid sig. I 20 minuter skrek hon innan hon somnade och sov i 40 minuter. Nu provade jag igen, hon gnällde i fem minuter och sover fortfarande (en halvtimme senare)!