Igår kväll var det cirkus i min mage, bebis hade sprattelfest så att hela magen rörde sig och de små sparkarna stod rätt ut =) I morse, när jag vaknade så där olidligt tidigt, var det likadant. Små, starka rörelser som får magen att bukta ut, ibland i små korta, men hetsiga perioder och då och då en längre spark, som att han/hon håller kvar foten (handen?) en stund. Det är ett skådespel svårt att slita blicken ifrån.
Det är sparkarna, dessa små livstecken, som jag uppskattar allra mest med att vara gravid. Det är absolut magiskt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Visst är det helt underbart, och det är då det verkligen går upp för en att det är ett litet liv som faktiskt finns därinne och snart ska komma ut. Ibland kan jag sakna att vara gravid, det var så himla mysigt att känna hur bebisen bökade runt. :)
Ja, det är verkligen mysigt! Så fint att vara så nära hela tiden, även om längtan är stor tills han/hon kommer ut =) Tror också att jag kommer sakna magen, den har blivit en del av mig.
Jag vet, visst är det häftigt! Tjejen inne i min mage är inte så stark än men hon boxar runt lite lätt där inne och jag fruktar för när hon börjar få in fullträffar på revbenen.. Men bra mysigt är det allt ändå :-)
Åh ja, det är verkligen magiskt!
Åh, det där saknar jag. Ibland var det som en "u-båt" åkte tvärsöver magen. I slutet kunde jag känna foten (tyckte jag i alla fall). Men min dotter var väldigt stor och lång. :)
Sara: sparkar i revbenen har jag sluppit än så länge, men ner mot blåsan däremot, där är det kul att sparka ;)
Anneli: =)
Annelie: Det är verkligen häftigt, någon som rör sig och sparkar, svårt att förstå =)
Skicka en kommentar